VAD ÄR DEMOKRATI

Demokrati är ett ganska brett område, men det finns i grunden 4 grundläggande Demokratiformer och dessa är.

  • Direktdemokrati.
  • Representativ Demokrati.
  • Deliberativ Demokrati.
  • Deltagande Demokrati.

Utöver dessa demokratiformer finns ytterligare några varianter och kombinationer av dessa och där.

  • Valdemokrati.
  • Liberal Demokrati.
  • Majoritetsdemokrati.
  • Konsensusdemokrati.
  • Egalitär Demokrati.
  • Representativ Direktdemokrati.
  • Parlamentarisk Demokrati.
  • Ekonomisk Demokrati.
  • Politisk Demokrati.
  • Socialistisk Demokrati.

En länk till Wikipedia och deras texter gällande Demokrati finns här att följa för de som vill veta mer. https://sv.wikipedia.org/wiki/Demokrati

Den allmänna benämningen på Demokrati enligt Wikipedia är denna benämning.

Demokrati är ett statsvetenskapligt begrepp som syftar på några besläktade former av styreskick där den politiska makten i (oftast) en stat utgår från dess medborgare via allmänna och fria val, oftast av förtroendevalda representanter till dess parlament (representativ demokrati).

Sedan åren kring 1990 är demokrati det styrelseskick som de flesta länder uppger sig ha, även om det ibland är högst tveksamt att landet skulle vara demokratiskt, bland annat baserat på brister i landets valsystem, vilka människor som har givits rösträtt, vilka som är valbara, samt graden av instabilitet vad gäller den yttersta makten. Den marxistiska filosofin definierade ekonomisk demokrati som viktigare än politisk demokrati.

Exempel på andra styrelseskick än demokrati är monarki, envälde, autokrati, aristokrati och hierokrati (präststyre, som slentrianmässigt brukar kallas teokrati, trots att det betyder “gudsvälde”). Monarkier kan vara demokratiska om monarken saknar politisk makt, vilken i stället finns hos parlament, regering och domstolar.

Som politisk filosofi bygger demokrati på att alla medborgare har en serie fri- och rättigheter, de demokratiska fri- och rättigheterna. Det finns flera varianter av demokrati, med olika nivå på representativitet och frihet för medborgarna, till exempel direktdemokrati och representativ demokrati.

De flesta demokratiska nationer har grundlagar för att förhindra att den politiska makten blir snedfördelad, till exempel genom att makten är delad mellan den verkställande makten, den lagstiftande makten och den dömande makten.

Återkommande kritiska poänger är majoritetsförtryck, att medborgarna inte har tid att sätta sig in i alla frågor, och att de politiska partierna ägnar mer tid åt röstfiske än åt att styra. Intressekonfliktsfrågan är också vanlig.

Den moderna demokratin uppstod i Västvärlden på 1700- och 1800-talen med Frankrike och USA som tidiga exempel. Under 1900-talet spred den sig över världen till Latinamerika, forna kolonier och före detta socialistländer.

Även om begreppet demokrati oftast används i kontexten av politiska stater används det också inom privata organisationer, då ofta med hänsyftning på att alla närvarande har rösträtt. I det sammanhanget kontrasteras demokrati ibland mot chefsstyre eller expertstyre.